Long time no see

Hejsan alla kära läsare, ni som läst här ibland, eller ni som bara går in här. Kort sagt; hej alla satar!

Det var ett tag sedan jag bloggade; minst sagt. Detta kanske för att jag haft rätt fullt upp med skolan under december, för att sedan glömt att uppdatera bloggen under jullovet.
Nu är jag dock igång igen, med ambitionen att skriva minst en gång i veckan!

Well, för att lite kort uppdatera mig:

-Jag har blivit besatt av "Red Dead Redemption". Att leka prisjägare, jaga pumor och tämja mustanger i 1910-talets Sydamerika tycks aldrig bli tråkigt. Allt med musik i klassisk spaghetti-western anda (Inte lite inspirerat av Morricone här inte!) och resultatet är ett spel som jag har, och kommer, att spendera många timmar med.

-Skolan har dragit igång igen. Känns faktiskt skönt efter att ha latat sig med filmkvällar och godisfrosseri i två veckor.

-Jag ÄLSKAR verkligen "The Rocky Horror Picture Show"! En musikal som börjar med ett illrött par läppar som sjunger om Sco-fi filmer från 50-talet och innehåller en utomjordisk transvestit, ja tack!

-Är glad över att börja det nya året, med gymnasieplugg, trevliga filurer i min omgivning, SSU-evenemang, biljettförsäljning på Bio Regina och allt vad det innebär!

Tänker lite kort sammanfatta min skoldag idag också:

Dagen börjar med att jag möter upp med Moa Marken för att promenera tillsammans till franskan. Trots vissa orolligheter att komma sent från denne arme själs håll, lyckades vi hålla planschemat och skoldagen började utan försening.

Efter att ha varit sjuk under tisdagen, på grund av förkylning och en näst intill demolerad röst, var jag minst sagt orolig idag. Idag var nämligen dagen då jag på svenskan skulle ha MUNTLIG FRAMSTÄLLNING. Och att prata i 5 minuter med en röst hes som en pårökt pensionär är ingenting önskvärt, tro mig.

Med en ipren och vila från gårdagen lyckades jag dock hålla rösten i skick. Jag pratade under detta pass om Akira Kurosawa, Japans och därtill Asiens störste filmregissör, i alla fall för oss i västvärlden. Då japansk film är mitt kanske största intresse, kändes det fel att berätta om något annat än denne auteur av världsklass! Även om jag pratade 8,5 minuter istället för 5, som var målet, kände jag mig trots det väldigt nöjd. Dessutom var det kul att höra på mina andra klasskamraters otroligt härliga berättelser om vad de tyckte om, där både asagudarna och simskola för barn kom fram. Snacka om härlig klass man har!

Jag sa hej. Kuro-sa-vaaah?

RSS 2.0