Nattvakten reflekterar
Kudden sticks, kranvattnet rinner i köket, och mitt i denna ack så vardagliga situation sitter jag och läser om Rembrandt van Rijn, nederländernas store barock-konstnär. Denna vecka ska vi redovisa om en konstnär från antingen renässansen eller barocken, så jag försöker att slipa kunskaperna om Rembrandts liv, och världen omkring honom.
Rembrandts, och för den delen ett av barockepokens stora konstverk, "Nattvakten", sammanfattar lite min vardag (eller var-natt, hehe) sen terminstarten. Mycket kvällstid har nämligen gått till att surfa, lyssna på Van der Graaf Generator, och dylikt. Man skulle kunna säga att jag dödat mycket tid med meningslösa internetsökningar, istället för att slå slag i skolarbeten och min bok & filmsamling.
Samtidigt kan jag inte påstå att studierna går alltför illa. Vi har börjat med filosofi nu, och vår lärare är en ödmjuk liten tant som hoppar till när datorn plingar och vill att alla ska läsa fredagsdikter. <3 I matte fick jag en chock av att få B (44 av 50 istället för 45 av 50), bara för att inse att det kanske är lite fånigt att klaga över i en värld där de flesta skulle bli överlyckliga för ett sådant betyg. Det handlar väl om att det raserar illusionen av mig som en "perfekt" person. Fast ärligt talat; jag tror att det finns annat än hur man räknar ut en bolls kurva som kan vara viktigt för ens personlighet.
Idag ställde jag mig en fråga; VARFÖR MÅSTE ALLA FUCKA UPP DEFINITIONEN AV FRUKT, BÄR OCH GRÖNSAKER?! Utan att totalt fördöma besserwissrar som kör med detta, kan jag erkänna att jag ej orkar med att någon som läst en liten spalt i aftonbladets "det visste du inte"-sektion, läst att drakfrukt egentligen är släkt med kronärtskocka och således en grönsak. Eller varför inte att selleri är matfett? Jag lovar, nästa gång någon säger att banan är ett bär, kommer jag skrika: "MEN JAG SKITER I VAD BANANEN ÄR, JAG VILL BARA ÄTA DEN"
Just ja, eftersom denna blogg ej uppdaterats på ett tag; en trevlig jul och 18-årsdag har firats för min del. Har nu båda Tarkovskys dagböcker, en portfölj och ca. 200 Jellybeans i min ägo.
Också att jag firade alla hjärtans dag ensam....Det krossade mitt hjärta att se alla lyckliga par gå förbi och nästan hånle åt mig på skolan. Eller så var typ alla som mig. Ja, så var det nog.
Oj, nattvakten filosoferade visst på lite väl här nu. Nu ska jag försöka läsa lite i "Det röda fältet", och drömma mig bort till Mo Yans värld där brännvin, stråtrövare, jätteålar och onda japaner härjar.
Peace man!
"The artist knew their faces well, the husbands of his lady friends, his creditors and councilors, in armour bright, the merchant men"
